Kamelya World, vår värld!


Har, tillsammans med älskade maken, upplevt nästan två veckors lyx i Turkiet. Vi bokade vår Bröllopsresa del 2 till Kamelia World Resort i Side i Turkiet. Mina nya flip-flops har blivit välanvända, det var så varmt, att det gick knappt att ha nåt annat på fötterna. 34-36 grader varje dag, sanden brände fötterna. Här ser fossingarna friterade ut, hahaa.
Havet var 29 grader varmt och salt, det sved i ögon, hals, bihålor, men inte ens det hindrade oss från att bada timmar i sträck. Vi hyrde en Jet-Ski och jag plumsade i ett par gånger och det var en pärs att dra sig upp på maskinen igen när armarna kändes som spagetti. Ett par dagar blåste det rejält och havet kokade av höga vågor, alla, unga och gamla, vi också, skrek och hoppade, kastade oss i det skummande vattnet och ville inte gå upp på land igen, speciellt inte dagen innan hemfärd, det var nästan sorgligt att lämna havet…

&nbsp
Detta var vägen till beachen. Överallt var det lika vackert, palmer med dadlar som hängde och dinglade i långa klasar, vackra hibiskusbuskar och andra färgglada blommande växter. Trots att det är så hett, så är det så frodigt där. Ja, nattetid vattnas det, men ändå.


Snodde några frön från en sådan här skön buske, men fröna har kommit bort. Attans.

&nbsp
Här sitter vi och läskar oss. Det är efter frukost, så vi smälter maten lite innan vi går till stranden. Eftersom det är All Inclusive, så är det bara till att hämta mat och dryck när man blir sugen, och sugna var vi mest hela tiden….syns på vågen idag.


Badmodet är som det alltid varit, både smått och stort och här är det extrastort, må tro att damerna har det varmt i sina täta badkläder.


Ett träd med en stor och mystisk frukt eller kotte, undrar vad den heter?


En nattbild, upplysta pooler och palmer överallt. Jaa, vi längtar tillbaka!

Stadsparken!

  Ikväll cyklade vi till Stadsparken här i Trelleborg och möttes av en stor folkmassa framför scenen. Vi trängde oss in i mitten och strax dök Måns Zelmerlöv upp. Visst är han en bra artist och han höll ångan uppe hela tiden och sista låten var så klart Heroes. Vi sjöng med där vi kunde och klappade och hoppad och filmade och fotograferade samtidigt. Blev inga skarpa bilder,  men denna blev ändå rätt bra, i mitt tycke. 

Egen skörd!

  Egen skörd är guld värd. Vaxbönor och tomater, hur gott som helst, speciellt när tillgången är begränsad. I år blir tomatskörden ovanligt god. Nio bönplantor och fyra tomatplantor förser oss med godis i några veckor. Vädret har varit gynnsamt för vår trädgård i år. Ekologiskt och närodlat. Så moderna vi är!

Röksvamp!

   En stor och grann röksvamp växte på backen bakom mitt jobb. Jag var lite sugen på att ta hem den och laga till den en kväll. Men… en morgon låg den i tusen bitar på gräset😕. Så är det. Små barnfötter kan ibland inte låta bli. Det växer kanske upp en ny svamp åt mig. 
 Jag älskar aprikoser och i en av askarna vi köpte, låg denna tvilling.  

Sommar feeling!

   Lite sommarkänsla får man skaffa själv vid behov, men i fredags var det ganska varmt. Vi grillade, satt ute till efter midnatt, mös i terrassvärmarens sken. 
 Liljorna är nästan självlysande. 

   Jättevallmons frökapsel.  
En magnifik änglatrumpet, proppfull av knoppar och blommor. Mamma har  fött upp den och gav den till oss i våras. Denna juvel ska vårdas ömt. I koppargrytan har jag även planterat fuchsia och pelargoner,  som är köpta för flera år sedan och vinterförvarade inomhus. Bilden gör inte blommorna rättvisa. Man måste se detta live. 

   Och så har vi en bild med vetenskapstema. Detta är inte ett ägg i livmodern, utan ett jordgubbsfrö på en jordgubbe. Maken letade fram ett litet fickmikroskop, jag placerade min iphones lins tätt intill och tryckte av. Resultatet blev riktigt bra. 

Skön lördag!

   
  Efter att ha varit på vernissage på Galleri Isie Tio, for vi till Smygehuk för maken var sugen på mjukglass. Jag skulle inte ha glass och köpte två kulor i strut. Vi fotograferade Axel Ebbes skulptur ”Famntaget”, som Uma Thurmans mormor stått modell för.  Det blev bilder ur lite nya vinklar. 
  Dörrarna till den underjordiska bunkern stod öppna, och vilda och galna, som bara två 50-åringar kan vara, slank vi ner i tunnlarna. Där hittade vi dessa fantastiska kokonger.   Här har vi den ena föräldern till spindelbabysarna. 
 Väl hemkomna efter besök i Köpmansmagasinet och bodarna runtomkring, såg vi hur vackra och höga våra stockrosor blivit. Växterna verkar gilla sommaren som kom av sig. 

Rose’!

  Om man tycker om rose’vin, men inte vill ha sockret, så är här några bra tips. Många rose’viner innehåller upp till 25% socker och det är inte så bra för alla kanske. Då tycker jag att man kan prova något av detta på bilden, jag ska iallafall. 

Liten men vacker!

 

 Denna planta, en pytteliten bit från början, kommer från parkeringen vid Smyge glasskiosk, den växte vid kantstenen och fick ett nytt hem hos oss. Titta så vackert den blommar!

Sista dagen!

   Den här lilla (stora) flugan höll mig sällskap en stund på balkongen. Sitter och lyssnar på Istanbuls ljud, vi flyger hem om en timme.   Igår gick vi förbi ett träd med underliga, himmelskt vackra blommor. Mimosa, finns visst lite olika varianter av den.   Det blev ett besök i vackra Hagia Sophia, vi var sent på det, så ovanvåningen var stängd.   Vi hittade den berömda underjordiska vattencisternen, helt sagolik, mer breath taking än alla moskeer i staden.   Det blev sen lunch på en liten restaurang, servitören hade visst bott i Västerås, så det blev lite menyförklaring på svenska.  I Sultanahmet mosken, Blå Mosken, måste kvinnor bära slöja och man tar ju seden dit man kommer, så här står jag och svettas. 

Vi pratade med en butiksägare härom dagen och han berättade lite intressanta saker om Turkiet och Istanbul, tex att om man ser något som behöver åtgärdas i stan, så skickar man sms till ett nr och beskriver problemet, man får sedan feedback i form av att smset blivit mottaget och sedan likadant när det blivit åtgärdat. Smart. 

Sedan har hela landet problem med flyktingar, fattigdom och annat men jag tycker nog att som turist flöt allt på bra. Spårvagn rekommenderas absolut om man ska längre än benen bär. En polett kostar 4 lire, ca 13 kr. Trafiken är gräslig, folk kör hur som helst, trafikstockningar.  Det är relativt dyrt här, ca 25% lägre priser än i Sverige. Maten är god, tårtorna är smarriga och likaså Turkish Delight med pistagenötter, yammy!

Försäljarna på stora basaren är ett gissel, till slut får man bara stänga av och gå, ganska jobbigt. Vi lärde oss pruta, pinsamt i början. Nu ska jag sluta skriva, ska strax ut från hotellrummet och ta taxi till flyget. So long☀️

Istanbul!

 Ruckel…   och Palats. 

Staden är så proppfull av kontraster, overkligt. Fattigdom och lyx på samma gata. En fallfärdig byggnad kan ha ett glittrande godispalats på bottenvåningen. Juvelerarna har proppat sina skyltfönster så fulla av glitter och guld att man blir förblindad.  Varje timma är ett äventyr!